Anna Bergholtz på besök

Torsdagen den 11 jan hade vi besök av Anna Bergholtz som tog oss med på en spännande resa. Den började i treårsåldern på Lunds sjukhus. Den barnreumatism som skulle komma att beröva henne synen hade brutit ut. Berättelsen rymde mycket smärta, och den berövades inte sin plats, men framför allt var det en berättelse om hopp. Reumatismen, synnedsättningen och till sist blindheten födde en kreativitet som hittade andra sätt att göra saker och ting på.

Fram till nu har Anna bl.a. arbetat som journalist, filmrecensent, programledare, föreläsare, moderator och författare. I podden ”I mörkret med…” intervjuar hon sina gäster i ett helmörkt rum!

”Jag har perspektiv som dom behöver!” Annas ord handlade om media men sammanfattade på många sätt föreläsningen där vi fick del av Annas perspektiv och erfarenheter av att möta yttre och inre hinder och att hitta nya vägar.

”Bakom varje moln finns alltid en sol”. Dom orden kan uttalas på ett klyschigt sätt. Men så var det inte när Anna berättade.

 

 

För att jag inte kan se.

 

Jag slipper att se blodet i skräckfilmen.

När strömmen går är det jag som är drottning på stället.

På flygplatser och tågstationer behöver jag aldrig irra omkring. Ledsagarna gör alltid sällskap med mig.

Jag känner blommornas doft långt innan du ens hunnit se dem. och Jag känner in människor på ett sätt andra inte gör.

Och jag syns nästan jämt och behöver aldrig känna mig osynlig.

I affären är det jag som får provsmaka godiset. Hur ska jag annars kunna veta vad det är?

Och på arbetsplatsen är jag unik och bidrar med andra perspektiv.

På festen blir jag jämt serverad, inte att jag behöver resa på mig. Och blir jag lite rund om fötterna har jag alltid något att skylla på.

Ofta går jag före i kön på posten eller i affären. Folk vet inte vad de ska säga till en blind. Själv vinner jag massor utav värdefull tid.

Jag slipper se klotter och annan förstörelse. Eller hur himlen mörknar inför ett oväder. För inuti mig skiner alltid solen.

Jag slipper också att se mig själv åldras. Gråa hår och rynkor är inget som bekymrar mig. Och allt detta för att jag inte kan se.

 

Text: Anna Bergholtz

Modified 2019-03-21 14:20:54